Min nuvarande förståelse av begreppet pedagogisk dokumentation
Min nuvarande förståelse (dagen efter kursuppstart )för begreppet pedagogisk dokumentation är att jag ser pedagogisk dokumentation som ett sätt att synliggöra barns lärande och utveckling, både för dem själva och även för oss pedagoger. Pedagogisk dokumentation är för mig även en metod, för att synliggöra och öka medvetenheten om det egna arbetet i skolan så att man kan utveckla och reflektera sig själv och det dagliga arbetet.
Den svårfångade reflektionen
Boken (Emsheimer, Hansson, Koppfeldt, 2011) var lärorik och intressant. Den gav mig en bredare förståelse av ordet reflektion och vad det innebär. Precis som boken lyfter (Emsheimer, Hansson, Koppfeldt 2011) så är reflektion en kamp med att förstå det komplexa, ”Reflektion kännetecknas med andra ord i vårt perspektiv av ”synliggörande” i kamp med att förstå det komplexa”( Emsheimer, Hansson, Koppfeldt, s. 107). Vi diskuterar och reflekterar mycket i vår verksamhet men jag tror inte att vi alltid vet var poängen är med det vi reflekterar och diskuterar. Men jag är övertygad av att vi faktiskt alltid reflekterar för att förstå oss på olika komplexa situationer. Boken (Emsheimer, Hansson, Koppfeldt, 2011)lyfter hur viktig situationen är när man diskuterar om reflektion. ”Redan nu vill vi därför markera att situationen är viktig för oss när vi resonerar om reflektion. En reflektion utan en definierad situation förefaller oss alltför löslig. För såväl Grimmett som Dewey är situationen kärnan för reflektion. Vi kan inte tänka oss en reflekterande verksamhet som saknar anknytning till en situation. Dess syfte är att bringa klarhet i något som är oklart. En ”klarhet” som i förlängningen ska användas till att utveckla ett annat handlande som förhoppningsvis är mer ändamålsenligt”(Emsheimer, Hansson, Koppfeldt, s.38). Min första tanke var hur skulle vi annars reflektera? Och när jag tänkte vidare är det många gånger man reflekterar generellt om olika saker i skolan. Men jag anser att det är en självklarhet att utgå från en specifik situation. Och då genom att ha tagit foto eller filmat olika situationer, synliggöra för att därefter kunna reflektera, som i sin tur skall leda till vidare utveckling. Jag anser att bilder är reflektionsframkallande och en stor hjälp i reflektionsarbete. Jag har i klassen en problematik kring en elev som bland annat har koncentrationssvårigheter. Hon är inte i närheten av samma nivå som de andra eleverna och får inte den hjälp hon behöver. Lektionerna för henne innehåller en massa pillande på suddgummi, pillande på färgpennor, springandes efter läraren etc. Det känns inte som att verksamheten passar henne och vi är inte klara över hur vi ska jobba med henne. Vi har diskuterat, reflekterat och tolkat hennes beteende mycket. Vi har funderat på att filma henne för att synliggöra en viss situation. Detta för att vi sedan ska reflektera kring situationen och nå en utveckling
Något annat boken (Emsheimer, Hansson, Koppfeldt, 2011) tar upp som jag tycker hade varit roligt och givande att testa på vår skola var ett sätt att arbeta som Katrin Byreus tar upp i kapitlet forumspel. Och det var att samla grupper av människor som av någon anledning kunde och ville utvecklas kring en speciell problematik. ”När gruppen identifierat den problematik man vill fördjupa sig i gör man tillsammans ett spel. Människor framställs precis så bräckliga som de är med alla sina starka och svaga sidor. Syftet är just att exponera de problem man brottas med” (Emsheimer, Hansson, Koppfeldt, s.20). På vår skola skulle det kunna gälla; varför måste vi arbeta med IKT i skolan? ett problem är just detta. Man hör ständigt ett hur, varför, det tar tid, jag kan inget om datorer, vad jobbigt, ska vi ta fram datorerna när det tar sådan tid och ständigt krånglar m.m. I bästa fall skulle det i spelet kunna sluta med att lärarna förstår att vi lever i ett samhälle som kräver en kunskap inom IT. Även om boken skriver att spelets poäng inte är finna den ideala lösningen, så kan lärarna i alla fall börja tänka om och utvecklingen mellan IKT och lärare skulle kunna bli rolig och lärorik. Vi lever i ett samhälle och en tid som präglas av ständiga förändringar och vi i skolan måste hänga med. Och på vår skola är digitala verktyg väldigt aktuellt. Vi har på skolan fått interaktiva tavlor, smart boards, Ipad och datorer. Men problemet är den alltför negativa inställningen. Jag tror att man måste ändra den och när man gjort det så tror jag att vi kommer kunna använda de digitala redskapen på ett bra sätt i skolan, bland annat ge möjligheter till att bearbeta dokumentationer.
Referenslista:
- Emsheimer Peter, Hansson Hasse & Koppfeldt Thomas (2011). Den svårfångade reflektionen. Lund: Studentlitteratur.
